Fyra ess

Steg för steg, 3, 2006

När du läste vid universitetet hittade du en dag ett kinesiskt ordspråk i tidningen. Det började med: "Vill du bli lycklig för en kväll – Sup dig full!" och slutade tio rader längre ner med "Vill du bli lycklig hela livet – Bli trädgårdsmästare!". Du klippte ut det och satte upp på väggen, men ändrade den sista raden till "Spela bridge!". När man är ung och livet leker har man ingen förståelse för att man kan bli lycklig av att rensa ogräs eller kratta löv, men åren som gått har fått dig att tänka om. Och i dag förstår du att kineserna visste vad de skrev om.
  Att du kommer att tänka på de raderna i tidningen för mer än trettio år sedan beror på att våren äntligen är här. Du arbetade så mycket över i vintras att chefen var tvungen att tvinga dig att ta ut kompledigt tre dagar i denna vecka. Men när solen skiner och trädgården behöver ses över efter den långa vintern tackar du för det. Och i dag har du upplevt kinesisk lycka på förmiddagen och ser fram emot studentlycka i kväll, för det är tisdag i dag och partävling på klubben i vanlig ordning.
  Bengt läste nyligen en liten skrift om ett sangsystem som han tyckte såg intressant ut. Han vill att ni skall pröva det i kväll, och du går med på det. Så när ni möts nere på klubben en kvart i sju har ni tid till en snabb repetition av de olika budens betydelser.
  Ronderna går, men inga sangöppningar av motståndarna. Så äntligen kommer en – men det hade ni inget för, för varken du eller Bengt kan göra något med det lilla ni fått. Motståndarna bjuder 1 sang – 6 sang, tar tolv lätta stick, och som väntat får ni en dålig bricka för att sitta emot en slam; knappt 30% ser du som ett framsteg. Flera par har missat slam, och ett par valde att spela den i klöver. I fyrmanna hade det varit klokt, eftersom 6 klöver var ett säkrare kontrakt än 6 sang, men i partävling är det säkert rätt att försöka få så många poäng som möjligt genom att spela sang.
  "Typiskt att vi inte fick prova vårt nya knep", tänker du, när det är dags för den sista ronden, mot era gamla lagkamrater Åke och Ellen. Du är Syd, Väst är giv, och ingen är i zonen. Dina kort:

    Sp kn 5 2
    Hj K D 8 2
    Ru 3
    Kl K kn 6 5 3

Kan man tänka sig! Åke öppnar med 1 sang, 15-17 hp. Nu kanske? Nej, Bengt passar, men det gör Ellen med. Så om ni skall prova det nya försvaret blir det du som för göra det.
  Men bara för att man har en ny konvention, betyder det inte att man måste prova den. Det viktiga är ifall handen duger.

Skall du bjuda eller passa?


Bjuda.
  De kanske viktigaste givarna i partävling är delkontrakten. Många gånger kan båda sidor spela hem ett kontrakt, och även om så inte är fallet kan det vara bättre att gå bet själv än att se motståndarna spela hem sitt kontrakt.
  I fyrmanna är skillnaden mellan t.ex. ­90 för 1 sang med jämn hemgång och ­50 för ett delkontrakt på er ledd med en straff bara 1 IMP, men i partävling kan det lilla marginalen ibland vara det som gör att ni får över medel på given i stället för en delad botten.
  En annan sak är att det är svårare att spela försvarsspel än spelföring. Du vet själv hur ofta ett stick försvinner i försvarsspelet, så bara av den anledningen bör du hellre bjuda än passa.
  Det betyder inte att det är riskfritt att bjuda.

Varför inte?


För det första kanske ingen sida klarar sitt kontrakt. Om 1 sang hade gått bet, och ditt bud betyder att er sida går bet i stället, har du förvandlat ett plusresultat till ett minus. Det är inte bra.
  Och för det andra finns risken att ni blir dubblade och betalar ut mer än vad ni hade gjort om Öst-Väst fått spela 1 sang i lugn och ro. Den risken är alltid uppenbar när en av motståndarna avgivit ett beskrivande bud, som Åkes 1 sang-öppning. Om Ellen har 7 hp och ni bjuder en färg som hon har fyra kort i, eller tre bra, kan hon straffdubbla eftersom hon vet att ni varken har tillräckligt med poäng eller tillräckligt många trumf.
  Trots dessa risker, finns det faktiskt tre saker till som talar för att bjuda.

Vilka?


Att ni har ett sangförsvar, att du har obalanserad fördelning, och att zonerna är rätta.
  Om ditt enda alternativ hade varit att bjuda naturliga 2 klöver, hade det inte varit lika lockande att bjuda, men eftersom du har möjlighet att berätta om två färger, ökar chansen att någon av dem är rätt.
  Och att du har obalanserad fördelning gör att din hand är bättre i ett trumfkontrakt än i sang.
  Zonerna, slutligen, har alltid betydelse. När ingen är i zonen, som här, skall du vara extra villig att bjuda. Om 1 sang går precis hem, har ni råd med en straff; och om 1 sang hade gått hem med övertrick har ni råd med två. På samma sätt är det bättre att spela hem ett 2- eller 3-lägeskontrakt på er ledd än att ta en eller två straff i 1 sang. Om en sida, eller båda, varit i zonen, hade läget varit annorlunda. Två zonstraff är ju bättre än alla delkontrakt, och ­100 är sämre än ­90.
  Rätt bud, enligt det nya sangsystemet, är 2 klöver. Det är dubbeltydigt och visar antingen en enfärgshand i ruter eller en tvåfärgshand med en lågfärg och en högfärg.
  Du bjuder alltså 2 klöver, och strax därefter är du spelförare i 2 hjärter. Budgivningen gick:

Syd Väst Nord Öst
1 NT pass pass
2 Kl pass 2 Ru pass
2 Hj pass pass pass

Bengts 2 ruter bad dig passa med ruter, annars bjuda din högfärg.
  När Åke spelar ut ruter ess upptäcker du att ni inte hamnat i er längsta färg.

Bengt (Nord)
Sp K 9 3
Hj E 10 4
Ru D 7 6 4
Kl 8 4 2
utspel: ruter E Bridgebord
 
 
 
Du (Syd)
Sp kn 5 2
Hj K D 8 2
Ru 3
Kl K kn 6 5 3

Att ert sangförsvar lett till hjärter på 4-3 i stället för klöver på 5-3 kan tyckas som ett misslyckande, men det är inte säkert. Om Åke kunnat spela hem 1 sang gör det inget om du får en bet i ditt kontrakt (-50 är ju bättre än ­90). Och om det finns lika många stick i hjärter som i klöver, ger ju högfärgen bättre betalt.
  Normalt skall du planera spelet innan du lägger ett kort från bordet i första stick, men det är inte lätt på en sådan här giv, där du inte vet hur försvaret kommer att gå. Kanske är det lättare när du sett Åkes vända i andra stick.
  Ellen lågmarkerar med ruter tio, och efter en kort fundering kommer ett överraskande kort: spader dam.
  Det hade du inte räknat med, men att du skall täcka med kungen är klart. När du gör så, kommer åttan från Ellen. Eftersom de använder omvända markeringar är även det en lågmarkering.

Hur tror du spadern sitter?


Åke har esset och damen. Ellen, som inte vet att du har knekten, hade förstås stuckit kungen med esset om hon haft det. Dessutom är det troligt att Åke också har tian, för om Ellen haft den, hade hon nog högmarkerat (i tron att Åke har damen och knekten).

Men varför vände Åke med damen?


Därför att det är rätt kort att vända med från en färg med E-D-10 i topp. Om Ellen har knekten går det bra att vända med en hacka, eller ta för esset, men om du har knekten är en hacka inte bra – eftersom du då kan släppa vändan till handen och få två spaderstick.
  Genom att spela damen, sitter Åke kvar med E-10 bakom din knekt och skall ha två spaderstick så småningom.

Vilken färg spelar du nu?


Klöver.
  Rådet att "dra ut trumfen det första du gör" är inte så bra när du har få trumf att jobba med. Därför skall du i stället börja med att godspela din sidofärg, för att inte tappa kontrollen över spelet.
  När du spelar klöver två från bordet kommer sjuan från Öst.

Vad gör du: kungen eller knekten?


Eftersom Åke öppnat med 1 sang och därmed lovat 15-17 hp kan det förefalla troligast att han har esset, men om du maskar med knekten har du glömt bort vad som hänt i de två första sticken. De har nämligen varit mycket avslöjande.
  Till att börja med spelade Åke ut ruter ess, då Ellen lågmarkerade med tian. Därmed kan du placera Åke med ess, kung och knekt i ruter (8 hp). När han sedan vända med spader dam, och du fick vinna sticket med kungen, kan du placera Åke med ess och dam i spader (ytterligare 6 hp). Om han dessutom har klöver ess, kommer han upp i 18 hp – och det är för mycket för att öppna med 1 sang.
  Så trots att det från början var troligast att klöver ess fanns hos den starka motståndaren, vet du redan efter två stick att esset finns på den andra handen.
  Var klöver dam finns, är inte lika klart. Om Åke har hjärter knekt kan vem som helst ha klöver dam, men annars måste Åke ha den för att komma upp i 15 hp. Det betyder att Åke oftast har den, och att rätt spelplan är att gå upp med kungen.
  Åke bekänner med tian och bekräftar att esset fanns hos Ellen.

Vad spelar du nu?


Mera klöver. Du måste släppa in motståndarna två gånger om du skall kunna godspela dina klöver, varför du skall göra det medan du har trumf kvar på båda händer.

Vem hoppas du vinner det sticket?


Åke. Bordets ruter dam och handens spader knekt gör ju att han inte kan spela någon av de färgerna utan att hjälpa dig, och om han vänder med hjärter, kanske du kan trumfa ut i tre drag och godspela klövern för åtta stick.
  Men tyvärr kommer klöver nio från Åke och esset från Ellen. Hon vänder resolut med spader sju, precis som du misstänkt.

Spelar det någon roll vad du gör?


Troligen inte. Men eftersom du vet att Åke har esset kan du lika gärna krypa från handen.
  Som väntat vinner Åke sticket med spader tio. Han tar sedan för spader ess, då Ellen bekänner med fyran, och klöver dam, då hon sakar ruter två. Nästa stick tar längre tid, men till slut blir det ruter kung.
  Efter att ha stulit den, återstår dessa kort:

Bengt (Nord)
Sp
Hj E 10 4
Ru D 7
Kl
  Bridgebord
 
 
 
Du (Syd)
Sp
Hj K D 8
Ru
Kl kn 6

Du har förlorat fem stick och skall ha resten.

Kan det gå?


Kanske.
  Om trumfen sitter 3-3 är det ju bara att trumfa ut, men sitter den 4-2 får försvaret ett trumfstick om du spelar så. Du känner kanske till att det är troligare att sex kort sitter något ojämnt, d.v.s. 4-2, än att de sitter så jämnt som möjligt, d.v.s. 3-3 (oddsen är ungefär 48 mot 35).

Har du några ledtrådar att gå på?


Ja. Ellen har spelat sina spader i ordningen 8-7-4, och i ruter har hon lagt tian följt av tvåan. Du har spelat tillräckligt mycket med Ellen för att veta vad det betyder, men om du inte gjort det skulle du ha vänt dig till Åke och frågat. Då hade du fått svaret att 8-7-4 i spader är en lågmarkering (åttan) med ett udda antal kort i färgen, och 10-2 i ruter är en lågmarkering med ett jämnt antal kort i färgen.
  Ellen och Åke spelar precis som ni att när man fullbordar en hög- eller lågmarkering, så påbörjar man samtidigt en markering av den ursprungliga längden i färgen.
  Vi har sett att Ellen bara hade två klöver, och hennes markeringar tyder på att hon har tre spader och fyra ruter. Om det stämmer, måste hennes fyra återstående kort vara hjärter. Om du trumfar ut, kan du inte gå hem.
  Nu är ju inte Ellen tvungen att markera ärligt. Hon är i sin fulla rätt att avvika från sitt pars metoder. Och om hon tror att det är viktigare att försöka lura dig på sitsen än hjälpa sin partner kanske hon har gjort det. Men du tror ändå att Ellen varit ärlig.

Finns det någon chans om trumfen sitter 4-2?


Ja. Men då måste Åke ha knekt-hacka i trumf. Har han det, kan du saka en klöver på ruter dam och stjäla en med hjärter tio.
  Men du får inte börja med att stjäla klöver med hjärter tio.

Varför inte?


Därför att Ellen då sakar sin sista ruter, och sedan går det inte längre att gå hem.
  I stället skall du ta för kung och ess i hjärter. När du gör det, kommer knekten från Åke (tack för det), så att du kan saka klöver på ruter dam och avsluta med att korsstjäla de två sista sticken med höga trumf.
  Om hjärter knekt inte fallit på esset, hade du sakat klöver på ruter dam och spelat trumf till handen, i hopp om att den satt 3-3, trots allt. Då tar du sista stick med din höga klöver.
  Hela given:

Sp K 9 3
Hj E 10 4
Ru D 7 6 4
Kl 8 4 2
Sp E D 10 6 Bridgebord Sp 8 7 4
Hj kn 6 Hj 9 7 5 3
Ru E K kn 5 Ru 10 9 8 2
Kl D 10 9 Kl E 7
Sp kn 5 2
Hj K D 8 2
Ru 3
Kl K kn 6 5 3

+110 på er ledd var tvådelad topp. Ett par hade spelat 3 klöver med jämn hemgång, vilket bekräftar det där med att det är svårt att spela försvar. Efter samma start, ruter ess följt av spader dam, skall försvaret ha samma fem stick som mot ert kontrakt. Lustigt att sju hjärter var lika bra som åtta klöver...
  På de flesta bord fick Väst behålla 1 sang. Om Nord spelar ut klöver, gäller det att spelföraren slår rätt mask (spader tio) när han kommer in på klöver ess. I annat fall går han bet. Men om Nord drar för sin längsta färg blir det lätt för spelföraren, som kan vinna sticket på bordet och gå på spadern.
  Att spela ut rätt är svårt, speciellt när inga färger är bjudna. Om du har en obalanserad hand, som Syds, kommer partnern ofta att spela ut din kortaste färg, vilket många gånger ger spelföraren en flygande start. Det är ännu ett skäl till att det kan vara klokt att balansera mot 1 sang när du har en ojämn hand.
  Om vi backar tillbaka till andra stick och Åkes spadervända, finns det en sak till att fundera på, nämligen ifall han riskerade att gå miste om sitt spaderstick.

Kunde inte du haft singel spader?


Nej.
  I så fall hade Ellen haft fem spader. Då hade hon föredragit att lägga av i sin högfärg. Därför kan Åke förutsätta att Ellen har högst fyra spader.

Att tänka på


[ Steg för steg | Sök artikel | Vi som vill upp | Hem ]

Avdelare

Copyright © 2017, Scania Bridgekonsult