Fyra ess

Steg för steg, 3, 1996

Det är säsongsavslutning på klubben i kväll, vilket betyder lagtävling med lottade partners och lagkamrater. Det brukar vara en trevlig tillställning, och när ni för en gångs skull lyckats tigga ihop ett fint prisbord, bör alla vara väl motiverade för bridgen.
  Du paras ihop med en av dina äldsta vänner och får två av klubbens trotjänare som lagkamrater. Det bådar gott – både för bridgen och trevnaden. Båda paren i laget bestämmer sig för Modern Standard, med den lilla skillnaden att lagkamraterna föredrar svaga tvåöppningar medan din partner talar sig varm för Acols tvåöppningar. Det passar dig fint, eftersom alla under studieårens robberbridge spelade Acol, du med.
  När ni sätter er ner för den första ronden upptäcker du att din vänstra motståndare är din ordinarie partner. Det innebär att litet extra prestige står på spel – för inte vill du väl att han skall gå och tro sig vara stöttepelaren i ert par...
  Nåväl, på rondens – och tävlingens – första bricka tar du, som Syd, upp en fin hand:

    Sp E K
    Hj E K kn 10 9 7
    Ru E 9
    Kl D 6 2

Inte så dumt det där med Acols tvåöppningar. Den här handen är annars i starkaste laget för ett vanligt öppningsbud men ändå inte så stark att du kan kräva till utgång. Så när det går tre pass fram till dig (ingen i zonen), öppnar du med 2 hjärter, krav för en rond.
  Väst passar, partnern svarar 2 spader och Öst passar.
  Skönt att ni hann diskutera så pass mycket att du vet att partnerns svarsbud är ett rent negativt läte, som bara säger att han inte är stark nog för ett positivt svar. Det har inget med spadern att göra.

Vad bjuder du nu?


3 hjärter. Partnerns negativa svarsbud gör det möjligt att han har en helt värdelös hand till dig. Därför kan du inte på eget bevåg gå till utgång. Genom att bjuda om öppningsfärgen på lägsta nivå berättar du om minst sexkortsfärg, men att partnern behöver ha något att hjälpa till med för att höja till utgång.
  Det har han uppenbarligen, för det tar inte lång tid för honom att fiska upp 4 hjärter ur budlådan. På det följer tre pass.
  Efter att ha ställt en del frågor om budgivningen spelar Väst ut spader tre enligt 10-12-regeln (högsta, tredje eller femte kortet uppifrån), och träkarlen läggs upp.

Träkarlen (Nord)
Sp 8 2
Hj 8 4 2
Ru K 7 6 5 3
Kl kn 7 3
utspel: spader 3 Bridgebord
 
 
 
Du (Syd)
Sp E K
Hj E K kn 10 9 7
Ru E 9
Kl D 6 2

Hur ser det ut?


Ganska bra. Ruter kung är både stick och ingång, och att Nord har tre trumf betyder att ni ofta klarar färgen utan förlorare. Du hade gärna sett att han också haft klöver tio, men även utan den kan klöver knekt kanske ha betydelse.

Vad börjar du med?


Att göra upp en plan, förstås. Du har nio säkra stick och chans att få det tionde sticket i trumf eller i en av lågfärgerna. Du tänker vinna utspelet och ta för hjärter ess. Om damen faller, eller Väst visar renons, är saken klar. I det första fallet drar du helt enkelt ut trumfen; i det andra spelar du ruter nio till kungen och maskar, med hjälp av hjärter åtta, ut Östs trumfdam. Om båda motståndarna bekänner lågt på hjärter ess får du ta ställning till om du skall försöka toppa ut damen eller välja en annan spelplan.
  Till att börja med begär du spader två från bordet och sticker Östs dam med esset.

Vet du hur spadern sitter?


Du kan inte vara säker, men det finns ledtrådar. Väst spelade ut försvarets lägsta spader, så du kan förutsätta att han antingen har tre eller fem kort i färgen. Troligen fem, för om han haft tre, har Öst sex spader med damen i topp. Då hade han kanske öppnat i tredje hand eller utspelsdubblat Nords negativa 2 spader-bud.
  Dessutom vet du att Väst har spader knekt.

Hur kan du veta det?


Jo, för om Öst haft dam-knekt i spader, hade han spelat på knekten i första stick, det lägsta kortet av flera likvärdiga.
  För stunden är det mycket möjligt att du inte har någon nytta av de här slutsatserna. Men det är inte så dumt att göra till vana att fundera litet över hur utspelsfärgen sitter, innan du spelar vidare.
  I enlighet med din plan tar du närmast för hjärter ess, men får bara se små hjärter från båda håll.

Fortsätter du med hjärter kung?


Om du gör det, och damen ramlar, är saken klar. Om inte, måste du försöka få ett stick i klöver. Bästa chansen är då att spela klöver mot bordet. Om Väst lägger lågt och knekten sticks av Öst kan du senare använda ruter kung för att spela klöver mot damen. Du får då ett klöverstick om Väst eller Öst har både esset och kungen. Chansen till det är ungefär 50%. Fast egentligen är den inte ens det, utan bara 33%.

Varför?


Därför att om Väst haft ess-kung i klöver, så hade han sannolikt spelat ut den färgen hellre än en låg spader. Att spela klöver mot knekten och sedan klöver mot damen lyckas alltså bara om Öst har båda klöverhonnörerna. Eftersom du kan räkna med att han har minst en har han alltså esset, kungen eller båda. Att han skall ha båda är därför ungefär 33%.

Finns det något bättre att göra?


Kanske. Du har ju chans till extrastick inte bara i klöver utan även i ruter.

Hur skall det då sitta?


Öst och Väst skall ha tre ruter var. Du har säkert någon gång läst att sannolikheten för det bara är 35%, men om du börjar med rutern och den inte uppför sig till belåtenhet har du fortfarande chansen kvar att trumfen eller klövern ordnar sig. Att hoppas att en av tre hästar springer in är nästan alltid bättre än att hoppas på en av två.
  Därför överger du trumfen för tillfället. I stället tar du för ruter ess och fortsätter med ruter till bordets kung. Väst bekänner andra gången med damen.

Vad näst?


Du tänker fullfölja din plan och stjäla en ruter på handen för att se om färgen sitter 3-3.

Har du något mer att tänka på i så fall?


Ja. Att inte stjäla rutern för lågt. Om rutern sitter 3-3 kan du bara komma åt de godspelade korten i färgen med hjälp av bordets tredje trumf, åttan, men då måste du spara en lägre trumf på handen. Alltså stjäl du med en mellantrumf, låt oss säga nian.
  Öst bekänner, men det gör inte Väst. Han sakar en spaderhacka. Så var det med den chansen.

Hur hade du fortsatt om Väst bekänt?


Fortsätter du med hjärter kung är allt gott och väl om båda försvararna bekänner, men om damen sitter i håll ligger du riktigt illa till.
  En bättre plan är därför att spela hjärter knekt! Om trumfen sitter 2-2 förlorar du ett stick alldeles i onödan, men hemgången är säkrad eftersom hjärter åtta är en ingång till bordets höga ruter. Och sitter trumfen 3-1 ställer du försvaret inför ett dilemma: sticka hjärter knekt och ge bordet en ingång eller krypa och inte få något trumfstick alls.
  Nu är den planen inte helt vattentät, tyvärr, för om spelaren som har dam-hacka kvar i trumf även har honnör-hacka i klöver kan han ta för hjärter dam och vända med sin klöverhonnör. Utgången straffas då med en klöverstöld.
  Men tillbaka till verkligheten. Väst hade bara två ruter, vilket betyder att du inte längre kan vänta med trumfen. Nu är det dags att ta för hjärter kung. Men än en gång kan Väst inte bekänna. Den här gången sakar han klöver fyra.
  Illa, illa. Två chanser och båda har slagit slint.

Är allt hopp ute?


Inte alls. I själva verket vet du tillräckligt mycket om sitsen för att vara ganska säker på att gå hem i kontraktet!

Hur vågar jag påstå det?


Låt oss se vad vi vet. När vi funderade på utspelet drog vi slutsatsen att Väst troligen spelat ut från knekt femte i spader. Det är ingen hundraprocentig slutsats, men den är ganska säker. Vidare vet vi att han hade precis en hjärter och precis två ruter.
  Fem spader plus en hjärter plus två ruter är åtta kort, och tretton minus åtta är fem. Alltså måste Väst ha fem klöver. Försvaret har tillsammans sju klöver, och om Väst har fem av dem måste Öst ha två.
  Vi drog även slusatsen att Väst inte har både ess och kung i klöver när han inte startade med den färgen.

Kan Öst ha ess och kung i klöver?


Knappast. Vi har sett att han hade spader dam, hjärter dam och ruter knekt. Med ess-kung i klöver därtill kommer han upp i 12 honnörspoäng. Då hade han säkerligen öppnat budgivningen.
  Alltså kan vi vara säkra på att klöverhonnörerna sitter delade. Och eftersom vi vet så mycket, kan vi lika gärna rita upp hela kortsitsen. Så här bör den se ut:

Sp 8 2
Hj 8 4 2
Ru K 7 6 5 3
Kl kn 7 3
Sp kn 9 7 5 3 Bridgebord Sp D 10 6 4
Hj 6 Hj D 5 3
Ru D 8 Ru kn 10 4 2
Kl E 10 8 5 4 Kl K 9
Sp E K
Hj E K kn 10 9 7
Ru E 9
Kl D 6 2

Du behöver godspela ett klöverstick för att gå hem, och slutläget är som nedan. När vi nu sitter med facit i hand, har jag bara en fråga kvar.

Hur behandlar du klövern?


Sp 8
Hj 8
Ru 7 6
Kl kn 7 3
Sp kn 9 7 Bridgebord Sp 10 6 4
Hj Hj D
Ru Ru kn
Kl E 10 8 5 4 Kl K 9
Sp E
Hj kn 10 7
Ru
Kl D 6 2

Spelar du klöver två till knekten förlorar du tre klöverstick och går bet i din utgång, men givetvis fortsätter du med klöver dam. Därmed är du säker på att få ett klöverstick. Får Öst vinna sticket, kan du sedan spela klöver mot knekten, och om Väst tar med esset kan du senare fälla Östs kung genom att spela låga klöver från båda händer.
  I verkligheten tar Väst för esset och fortsätter med klöver tio, men du låter dig inte luras. Du begär sjuan från bordet, och när kungen kommer från Öst är kontraktet i hamn.
  Det här var en ganska svår giv, eftersom den illustrerar något så fint som kortläsning, en teknik som många tror att bara experterna behärskar. Exemplet visar att det faktiskt inte är mycket mer än att foga slutsats till slutsats. Kan du räkna till tretton och tänka logiskt – ja, då kan du också prestera spelföringar som den här.
  Lägg märke till klöversitsen i slutläget. Om du varit inne på bordet hade du spelat klöver tre, till nia, dam och ess, för att senare tvinga ut Östs kung med sjuan.
  Nu var du inne på handen, men kunde åstadkomma samma lyckade resultat genom att börja med damen. Och om det i stället varit Väst som haft honnör-hacka i klöver hade den vinnande planen varit att spela en låg klöver mot knekten.

Att tänka på


[ Steg för steg | Sök artikel | Vi som vill upp | Hem ]

Avdelare

Copyright © 2017, Scania Bridgekonsult