Fyra ess

Steg för steg, 5, 2016

”Vad mörkt det blir på eftermiddagen när man ställer tillbaka klockan”, tänker du när du cyklar ner till klubben för den årliga Halloween-bridgen med lottade partners. Den brukar vara ett trevligt inslag i kalendern, och det hoppas du att årets tävling också blir.
   Du behöver inte oroa dig! När er duktige tävlingsledare Per har hälsat alla välkomna och förrättat lottdragningen sitter du mitt emot Karl-Johan, som faktiskt varit medlem i klubben ännu längre än du. Ni har haft otaliga duster under åren, och om du fått välja partner själv hade han kommit högt upp på din önskelista. Din vapenbroder Bengt lottas ihop med en annan av klubbens trotjänare, Gunilla, och båda verkar lika glada över det.
   Karl-Johan berättar att han börjat använda femkorts högfärg och föreslår att ni spelar så. ”Visst”, säger du, och när han fortsätter med ”gärna 5542-systemet, så att 1 kan vara en dubbelton” nickar du igen. Klöverfärgen är sedan länge strykpojke i budgivningen, så att ta steget fullt ut och öppna de flesta jämna händer med 1 är en god idé. Du har själv provat på det då och då.
   De närmaste fem minuterna lägger Karl-Johan ut texten och förklarar hur han spelar efter klöveröppningen och varför det fungerar så bra. Du känner igen det mesta och hoppas att du kan komma ihåg det i kväll också.
   För övrigt enas ni om 15-17-sang, svaga två-öppningar, 2 enda krav, 1-3-5-utspel och omvända markeringar. Det är ju precis så du spelar med Bengt i vanliga fall.
   Efter tre ronder räknar du med att ni har något över medel. Inget särskilt spännande har hänt, och alla inblandade har skött sig väl, men ni har gått plus på delkontraktsgivarna, och i partävling är det ofta A och O. Det enda trista är att ni aldrig har öppnat med 1.
   I den fjärde ronden kommer Bengt och Gunilla till ert bord. Vad trevligt! De skiner som solen, så du behöver inte fråga ifall de har börjat bra. Vissa saker går inte att dölja.
   Du har tagit plats som Syd, och på rondens första bricka, när ingen sida är i zonen, tar du upp dessa kort:

   Sp 10 7 3
   Hj kn 9 3 2
   Ru E 2
   Kl E K 6 5

Vad bjuder du?


1.
   Äntligen kom den! Er sangöppning är på 15-17 hp, i likhet med de flesta andra par, och när du varken har en femkorts högfärg eller fyra ruter öppnar du med uppsamlingsbudet 1.
   Karl-Johan alerterar snabbt. Bengt undrar, får reda på att det är naturligt eller en jämn hand och dubblar sedan.

Vad menar Bengt med det?


Det är en upplysningsdubbling.
   Även om 1Ru inte garanterar klöver, är handens längsta färg alltid klöver om fördelningen är obalanserad. Därför vore det opraktiskt att inte kunna upplysningsdubbla med lämplig fördelning. Att Bengt tänker så, vet du. Ni har ju en gammal princip att ”behandla klövern som äkta i den första budronden”, så även du hade kunnat dubbla med något som 4-3-4-2-fördelning och 12 hp för att be partnern välja mellan de tre andra färgerna.
   Karl-Johans bud kommer inte lika snabbt, men till slut ligger 1Ru på bordet. Då är det din tur att alertera. Och när Gunilla frågar, säger du att det lovar minst 6 hp och förnekar femkorts högfärg. Du tillägger att Karl-Johan inte heller är så stark att han kan redubbla och med det lova minst 10 hp, så hans styrka bör vara 6-9 hp.
   Gunilla bjuder 2Ru, och så är det du igen.

Syd Väst Nord Öst
1Ru D 1Ru 2Ru
?

Vad betyder 2Ru?


Ruter är en färg som Bengt inviterat till med sin dubbling, och 1Ru-budet säger inget om rutern. Därför är 2Ru ett helt naturligt bud, troligen med fem eller fler ruter. Men för säkerhets skull frågar du Bengt, som säger att ”Vi har inte diskuterat det här läget, men det är säkert naturligt.”

Vad bjuder du då?


Dubbelt.
   Om du passar och tänker ”Jag har en balanserad minimihand”, så kan ingen anklaga det för dig. Det är ju vad du har, och ingen tvingar dig att bjuda. Men Karl-Johan gillar att vara aktiv på låg nivå, så när du har dubbelton i den färg som motståndarna vill spela, kan du upplysningsdubbla i hopp om att det är rätt att bjuda över. Det behöver det förstås inte vara, men att låta motståndarna spela två i lågfärg i partävling när styrkan är relativt jämnt fördelad, och ni är i ofarlig zon, är sällan rätt.
   Bengt passar och Karl-Johan bjuder 2Sp.

Vad tänkar du göra på det?


Passa.
   När du dubblar 2Ru, kan Karl-Johan räkna med att du har två (eller tre) möjliga trumffärger. Om han har 4-4 i högfärgerna bjuder han 2Hj, så att du kan passa med fyra hjärter, eller bjuda 2Sp med fyra spader och fyra eller fem klöver. Så när han bjuder 2Sp har han inte fyra hjärter.
   Eftersom han inte bjöd 1Sp på dubblingen, har han precis fyra spader, så du vet att ni bara har sju spader tillsammans. Men på låg nivå är det inte hela världen, inte när ni är odubblade i ofarlig zon. Om det inte går hem, får ni hoppas att 2Hj hade gått fint för Öst-Väst.
   Gunilla frågar Karl-Johan om din dubbling, och när han svarar ”upplysning”, funderar hon ett tag till och bjuder sedan 3Hj.

Vad bjuder du då?


Pass.
   Om RuE varit RuE, så att du haft 4-4-1-4-fördelning, hade du kunnat fundera på att bjuda 3Sp, men inte när du har balanserad fördelning, och definitivt inte med bara tre spader. På den här nivån skall ni ha minst åtta trumf för att konkurrera, gärna också litet fördelning.
   Även Bengt passar, så budgivningen är slut. Den gick så här:

Syd Väst Nord Öst
1Kl D 1Ru 2Ru
D pass 2Sp 3Ru
pass pass pass

Var din dubbling meningslös?


Inte alls.
   Om du passat på 2Hj, är risken stor att budgivningen tagit slut där. Genom att tänka positivt på låg nivå har du fått upp motståndarna en nivå. Kan de vinna nio stick har inget hänt, men vinner de bara åtta har ni bytt minus mot plus.

Vad spelar du ut?


KlE.
   Med ess-kung i toppen på klövern finns ingen anledning att välja något annat. Sedan lägger Bengt upp träkarlen, som för en gångs skull inte skall spelas av dig.

Träkarlen (Väst)
Sp K D 8 6 Bridgebord
Hj E K 9 4
Ru 8 4 3
Kl 9 7
Du (Syd)
Sp 10 7 3
Hj kn 8 3 2
Ru E 2
Kl E K 6 5

Hur ser det ut?


Svårt att säga.
   Bengt har en ordinär dubblingshand, men att han har dubbel klöver betyder att Gunilla kanske kan få en stöld på den korta trumfhanden.
   Spelföraren tackar artigt för korten och begär sedan Kl7 från bordet. Karl-Johan lägger trean och Gunilla bekänner med fyran.

Vad menar Karl-Johan med sitt kort?


Kl3 är ett lågt kort, så du skall tolka det som en positiv markering.

Vill han att du fortsätter med klöver?


Nej.
   Budgivningen har avslöjat att han har precis fyra spader och högst tre hjärter. Gunilla, som bjudit ruter två gånger, har minst fem kort i den färgen, så Karl-Johan har därför minst tre klöver. Att då fortsätta med KlK och en klöver till, kan inte gagna försvaret.

Varför markerar han då positivt?


För att hjälpa dig att spela bra försvar.
   Vinnande försvarsspel går till stor utsträckning ut på att hjälpa partnern genom att ge henne information, som hon kan använda. Nords lilla klöver i första stick säger ungefär ”Jag har något bra i klöver”. I det här fallet kan ”något bra” bara vara damen. Det betyder att om träkarlens trumf försvinner, så kan ni kanske vinna tre klöverstick.

Och därför spelar du...


RuE.
   Att spela trumf för att stoppa spelföraren från att stjäla en av era vinnare är smart. Ofta till och med jättesmart. Helst hade du sett att trumfvändan kommit från partnern, men om Gunilla har en gissning i trumf, t.ex. kung-knekt-tia femte, kommer hon ofta att göra rätt, så RuE i vända kostar förhoppningsvis inte stick.
   Karl-Johan bekänner med Ru10, och när du fortsätter med Ru2 och bordet lägger fyran, kommer sjuan från honom. Gunilla sticker med damen.

Hur satt trumfen?


Karl-Johan har lagt sina ruter uppifrån, vilket är samma sak som att han har längdmarkerat för ett udda antal. Det betyder att han har en trumf till. Om han kan komma in och spela sin sista ruter, blir det ingen klöverstöld på den korta trumfhanden.

I fjärde stick kommer Klkn från Gunilla. Då skall du lägga ett kort.


Träkarlen (Väst)
Sp K D 8 6 Bridgebord
Hj E K 9 4
Ru 8
Kl 9 Kl kn
Du (Syd)
Sp 10 7 3
Hj kn 8 3 2
Ru
Kl K 6 5

Vad gör du?


Du lägger Kl5.
   Om spelföraren har KlD, skall du ta för kungen för att inte gå miste om det sticket, men om så är fallet hade Karl-Johan inte markerat positivt på KlE, så den möjligheten kan du glömma. Det viktiga i stället är vem som är inne efter det här sticket. Du har inga ruter kvar, och kan inte fortsätta tjata trumf. Därför lägger du lågt på Klkn, så att din partner kommer in.

Varför det?


För att han har en ruter kvar. Om han spelar den, försvinner träkarlens sista trumf, så att ni så småningom får ett klöverstick till.
   Precis så sker, för Karl-Johan har markerat perfekt. Han sticker Klkn med KlD, och sedan dröjer det inte länge förrän Ru9 ligger på bordet.
   Gunilla ser bekymrad ut, så du är rätt säker på att ni har spelat bra försvar. Det har ni också, för hela sitsen är denna:

Sp E 9 5 4
Hj D 5
Ru 10 9 7
Kl D 8 4 3
Sp K D 8 6 Bridgebord Sp kn 2
Hj E K 9 4 Hj 10 7 6
Ru 8 4 3 Ru K D kn 6 5
Kl 9 7 Kl kn 10 2
Sp 10 7 3
Hj kn 8 3 2
Ru E 2
Kl E K 6 5

Operation bort-med-bordets-trumf har varit framgångsrik, så Gunilla sitter kvar med en förlorande klöverhacka på handen. När Karl-Johan kommer in på SpE får ni ett tredje klöverstick, vilket betyder att 3Ru går en straff.
   Det var mycket jobb för en ynka femtiolapp, men när scoren kommer upp får ni en tredelad topp på Nord-Syd. De flesta Öst-Väst-par hade plusresultat på sin ledd, antingen 90 eller 110 i ruterkontrakt, eller 50 i försvar mot 3Kl eller 1 sang.

Hur hade 2Sp gått?


Inte så tokigt. Trots att trumfen är klen, kan spelföraren få sju stick, och -50 är en bit över medel för Nord-Syd, så nog ligger det mycket i Karl-Johans tes att det viktigaste i partävling är att kriga om delkontrakten. Hade ni inte gjort det, hade ni fått under medel på brickan.
   Men för att få in på korten krävdes också att ni spelade bra försvar. Karl-Johans positiva markering i klöver var den information du behövde för att hitta trumfvändan i andra stick och låta bli att ta för KlK två stick senare.

Borde Gunilla ha bjudit 3Ru?


Kanske, kanske inte.
   När Bengt hade fyra starka spader och tre klena ruter, hade det varit bättre att passa och spela försvar, men om ni haft 4-4 i spader är risken stor att Karl-Johan spelar hem 2Sp, och då är det Öst-Väst som skall bjuda över för att slippa ifrån med -50 i stället för -110.
   Att ha balanserad fördelning är ett minus, men att Gunilla bjöd en gång till med sin starka ruterfärg är inte mycket att säga om. På låg nivå bör man i tveksamma fall bjuda över hellre än passa.

Att tänka på


[ Steg för steg | Sök artikel | Vi som vill upp | Hem ]

Avdelare

Copyright © 2017, Scania Bridgekonsult