Fyra ess

Steg för steg, 3, 2015

Det var några år sedan dina barn slutade skolan, men Bengts yngsta dotter skall ta studenten i år. Du minns själv hur intensiva de sista månaderna var, både med förberedelser inför den stora dagen och med allehanda hjälp inför de viktiga slutproven. Så att Bengt tackar nej till tisdagens bridge förvånar dig inte. Ibland har man faktiskt annat att tänka på än bridge – hur otroligt det än låter.
   Men som tur är, har du hittat en duktig och trevlig reserv. Gunilla har spelat bridge minst lika länge som du, och även om ni spelar tillsammans högst en gång vart tredje år, är det alltid lika trevligt. Precis som du har hon inte längre några hemmavarande barn att tänka på, och precis som du återfinns hon ofta i toppen på klubbtävlingarna. Det här skall bli kul!
   Ni kommer överens om att spela ”enkel bridge”, och även om du inte är riktigt hemtam med Nordisk Standard går du med på Gunillas förslag. Det är ju i stora drag som Modern Standard, bortsett från att du öppnar med den lägsta färgen om du har två (eller tre) fyrkortsfärger. Annars har öppningsbuden samma betydelse i de två systemen.
   När spelet skall börja, tar du plats som Syd, som brukar. Vid bordet sitter två killar i 25-årsåldern, som du inte träffat tidigare. De hälsar artigt och säger att de bara är på tillfälligt besök. De går en datautbildning i veckan och tyckte att en bridgetävling skulle vara ett trevligt avbräck.
   Redan på den första brickan glömmer du dig och öppnar med 1 med en 13-poängare med fyra hjärter och fyra ruter. I och för sig händer ingenting konstigt, för Gunilla svarar 1 sang, och så stannar ni där. Efter ett snällt försvar lyckas hon få ihop åtta stick, vilket ser ut som ett bra resultat för er.
   Men när Gunilla visar sina kort, är du inte lika säker. Hon hade fyra ruter och 10 hp, så om du öppnat med 1Ru, hade hon kanske föredragit att höja inviterande till 3Ru, som då blivit slutbud. Lyckas du hitta KlD, blir det faktiskt hemgång med ett övertrick, och 130 är som bekant mer än 120. Kanske är det för tidigt att hoppas på en bra bricka.
   På nästa giv är ingen i zonen och Väst giv. Du ser snabbt att du har fått en ny öppningshand:

   Sp K kn 8 5
   Hj K 7 2
   Ru E K 6 4
   Kl E 7

”Den här gången skall jag öppna med rätt färg”, tänker du. Med 18 hp är du aningen för stark för 1 sang, så målet är att öppna med ett färgbud och återbjuda sang. I Modern Standard hade du öppnat med 1Sp, för att få med den viktiga högfärgen så fort som möjligt, men i Nordisk Standard är 1Ru rätt inledning.
   Men du får inte chans att öppna budgivningen, för efter två pass tar Öst ett djupt tag i budlådan och lägger sedan upp 3Hj på bordet.

Vad bjuder du?


3 sang.
   När motståndarna tar bort budutrymme med ett spärrbud, kan ni inte längre räkna med att ha samma precision i budgivningen som om ni fått bjuda ostört. Ni måste helt enkelt gissa. Var det inte så det stod i förbundstidningen?
   I det här fallet är det klart att du skall bjuda, när du har så mycket som 18 honnörspoäng. Frågan är bara: Vad? Och du har två bud att välja mellan.
   Dubbelt är en upplysningsdubbling, som kan leda till att ni hittar spadern om också Gunilla har längd i den färgen. Nackdelen är att om hon inte har det, och inte heller kan bjuda sang, får hon bjuda på 4-läget i en lågfärg. Tänk om hon svarar 4Kl på tian fjärde. Det lär inte bli någon succé om du passar på det; och om du bjuder vidare, vad blir det då? Du har ju ingen femkortsfärg att introducera. Nej, den utvecklingen vill du inte vara med om!
   Därför accepterar du att spärrbudet har gjort det svårt för er och väljer det bud som i alla fall ser till att ni inte passerar den lägsta utgången.
   Ingen har något att tillägga, så budgivningen är över. Den blev kort:

Syd Väst Nord Öst
  pass pass 3Ru
3NT pass pass pass

Väst spelar ut Hj10, och så lägger Gunilla upp träkarlens kort.

Nord (Gunilla)
Sp D 10 7 2
Hj 6 5
Ru D 3
Kl K 10 4 3 2
utspel: Kl 10 Bridgebord
 
 
 
Syd (Du)
Sp K kn 8 5
Hj K 7 2
Ru E K 7 4
Kl E 7

Har ni bjudit bra?


Vem vet?
   Eftersom också Gunilla har fyra spader, är 4Sp den utgång man normalt hamnar i. Försvararna skall ha två ess, men om hjärtern sitter som du misstänker, d.v.s. 1-7, har de också en stöld. Men efter det är chansen god att spelföraren vinner resten.

Hade dubbelt lett till 4Sp?


Troligen.
   Gunilla har förvisso fem klöver och fyra spader, men högfärgen är viktigare än lågfärgen, så hon hade säkert svarat 3Sp om du dubblat. I det läget vet du inte om hon har en del att hjälpa till med, som i det här fallet, eller en helt värdelös hand, kanske 4=2=3=4 med två knektar. Om du passar på 3Sp när hon har handen ovan, missar ni utgång; men höjer du när hon har en jämn 2-poängare kan det sluta med en dubbling och ett uruselt resultat.
   Så Östs spärrbud ställer till det även i det här hypotetiska fallet. Ett bra råd i sådana lägen är att förutsätta att partnern har en genomsnittlig hand. Du har själv 18 hp, och om vi antar att spärröppnaren har 9 hp, vilket verkar vara en rimlig gissning, återstår 14 hp till Väst och Nord. Att då hoppas Nord har 7 hp är varken pessimistiskt eller optimistiskt. Det är en sund chanstagning. Så om du dubblar, och Nord svarar 3Sp, bör du höja till 4Sp med din 18-poängare – för att det oftast kommer att vara rätt. Då och då åker ni på en smäll, förvisso, men att passa kommer att leda till alldeles för många missade utgångar. Det är sämre.

Finns det mer att tänka på om 4Sp?


Absolut inte! Slutbudet är 3 sang, och det är det kontraktet du skall lägga din energi på.

Hur sitter hjärtern?


Om öppningsbudet är att lita på, har Öst alla hjärter som inte synts till. Men då Öst satt i tredje hand, är det tänkbart att han spänt bågen hårdare än om han suttit i första eller andra hand. I det läget behöver han inte ta hänsyn till att hans egen partner har en stark hand och får problem. Men eftersom du inte känner Öst, vet du inte om han kanske bara har sex hjärter.

Tar du sticket?


Om Öst har SpE, kan han godspela hjärtern och ta många straffar i din utgång, men med en så stark hand hade han troligen öppnat med 1Hj i stället. Därför räknar du med att SpE finns hos Väst. I så fall gäller det att Västs hjärter tagit slut när han kommer in. Då gör det inget om Öst sitter med hela handen full med godspelade hjärter. Han kommer aldrig åt dem.
   Eftersom det är tänkbart att hjärtern sitter 2-6, kryper du på HjD. HjK kommer du att få för så småningom genom att spela färgen mot handen, så det är ingen risk att du går miste om det sticket.
   Öst funderar ett tag och spelar sedan Ru2.

Var vinner du sticket?


På bordet.
   När en hand är mycket stark och en svag, kan man behöva spara ingångar till den svaga handen, men det är inte aktuellt här. Bordet har ju KlK, och när SpE försvunnit, finns också förbindelse mellan händerna i den färgen. Därför följer du den gamla tumregeln ”korta handens honnör(er) först” när du lägger Ru4 från handen och sticker Västs femma med bordets dam.

Vet du något om sitsen?


O ja. Faktum är att du vet det mesta.
   Att Öst inte fortsatte med hjärter, betyder att han inte har SpE. Den slutsatsen är helt säker.
   Vidare vände Öst med en låg ruter. Från en dubbelton hade han vänt högt, t.ex. tian från 10-2, så när Öst drar i färgen kan du placera honom med längd där.

Är det säkert?


Nej. I dag finns många som vänder med det andra eller fjärde kortet uppifrån när de spelar en färg genom spelföraren. Har Öst-Väst den överenskommelsen, betyder tvåan att Öst har två eller fyra ruter.
   Du tar en snabb titt på deras deklarationskort, men där de skrivit om utspel och markeringar finns inget i stil med ”andra/fjärde genom spelföraren”.
   För att vara riktigt säker, gör du vad du enligt bridgelagarna har rätt till. Du vänder dig till Väst och undrar ”Hur vänder ni inne i spelet?” ”Samma som när vi spelar ut”, blir svaret. När du ser att de använder 1-3-5-regeln, betyder det att Östs rutertvåa verkar vara det lägsta kortet från en trekortsfärg.

Vilken färg spelar du från bordet?


Eftersom du kan lita på att högfärgsessen sitter delade, kan du lika gärna spela hjärter mot kungen först som sist.
   När du gör det, går Öst upp med esset. Västs kort kommer inte lika fort, vilket avslöjar att Öst verkligen hade sju hjärter. Slutligen sakar Väst Sp4. Öst spelar då Rukn, till ess, sexa och trea.
   Nu är det dags att få bort SpE, så du spelar SpK, som Väst sticker med esset, för att skifta till Ru9. Du sakar klöver från bordet, Öst bekänner med åttan, och du tar för kungen.
   Dessa kort återstår:

Nord (Gunilla)
Sp D 10 7
Hj
Ru
Kl K 10 4 3
  Bridgebord
 
 
 
Syd (Du)
Sp kn 8 5
Hj K
Ru 7
Kl E 7

Är Ru7 hög?


Nej. Tre ruterstick har spelats, men den tredje gången bekände inte Nord, så det finns en ruter kvar – tian.

Vem har den?


Troligen Väst. Att Öst vände med ruter två enligt 1-3-5-regeln pekar på det, och det faktum att hjärtern satt 1-7 ökar sannolikheten för att den trettonde rutern finns hos Väst.
   När du spelar spader till damen, sakar Öst hjärter.

Vilken fördelning hade Öst?


Precis en spader och sju hjärter vet du, och dessutom har han bekänt tre gånger i ruter. Då finns bara två möjligheter: 1=7=3=2 och 1=7=4=1. Den första möjligheten är den troligaste. Och sitter det så, kan du faktiskt göra ett övertrick.

Hur då?


Genom att tvinga Väst att försaka sig. Han är ju ensam om att bevaka både rutern och klövern, så om du spelar korten i rätt ordning råkar Väst ut för en skvis.
   Du försöker komma ihåg vad Andrew Robson skrev i den senaste bridgebok du läste, Slutspel och skvisar, men det ser ut som läget är det rätta. Du har två hot mot Väst, och i klöver har du den förbindelse mellan händerna som behövs.

Nord (Gunilla)
Sp 10 7
Hj
Ru
Kl K 10 4 3
  Bridgebord
 
 
 
Syd (Du)
Sp kn 8
Hj K
Ru 7
Kl E 7

Vad skall du göra nu?


Du skall ta hem sticken i de färger där du inte kan få några extrastick. I det här fallet är det högfärgerna.
   På Sp10 sakar Öst hjärter och Väst bekänner med nian. På Spkn kommer en hjärter från höger och Kl5 från vänster. Men när du hämtar hem din sista vinnare, HjK, tar det längre tid för Väst. Det förvånar dig inte. Eftersom läget är precis det du räknat med, har han inget att sätta mot:

Sp
Hj
Ru
Kl K 10 4 3
Sp   Sp
Hj Hj D 9
Ru 10 Ru
Kl D 9 8 Kl kn 6
Sp
Hj K
Ru 7
Kl E 7

Väst hoppas att du inte följt med i spelet och sakar Ru10. Du lägger då upp dina kort och gör anspråk på resten. ”Jag tar sista stick på Ru7”, tillägger du och skrattar.
   I unga år hade du slickat dig om munnen, för den som vinner sista stick med Ru7 har rätt att bli bjuden på en öl av sin partner – enligt god, dansk sed. När du berättar det för Gunilla, skrattar även hon och lägger till ”Spelar man så fint som du, är det klart att det skall bjudas på öl!” Men det får bli vid en senare tidpunkt, för alkohol och bridge hör som bekant inte ihop.
   Hela sitsen:

Sp D 10 7 2
Hj 6 5
Ru D 3
Kl K 10 4 3 2
Sp E 9 6 4 Bridgebord Sp 3
Hj 10 Hj E D kn 9 8 4 3
Ru 10 9 7 5 Ru kn 8 2
Kl D 9 8 5 Kl kn 6
Sp K kn 8 5
Hj K 7 2
Ru E K 6 4
Kl E 7

Resten av tävlingen går upp och ner, fast mest upp, vilket betyder att ni till slut kommer trea. Det är ni båda nöjda med. När ni skiljs efter spelet, tackar Gunilla för en trevlig kväll och hoppas att Bengt är upptagen även nästa tisdag. Hur det är med det, vet du inte ännu, men nöjet har varit ömsesidigt, så du lovar att inte boka upp dig med någon annan i så fall.
   Nästa dag träffar du din lagkamrat Åke när du handlar mat på ICA. Ni kommer att prata om den här brickan, då Åke berättar att hans partner dubblade, vilket ledde till 4Sp med Åke som spelförare. Öst spelade ut HjE och fortsatte med damen, så att Väst stal bort HjK. Senare drev Åke ut SpE och skulle göra anspråk på tio stick, då han insåg att han faktiskt bara hade nio. Men när han stal en klöver på bordet och sedan tog för handens sista trumf blev det en skvis där också, fast i en något annorlunda tappning:

Sp D
Hj
Ru 3
Kl 10 4
Sp Bridgebord Sp
Hj Hj kn 9
Ru 10 9 7 Ru kn 8
Kl D Kl
Sp
Hj 7
Ru E K 6
Kl

När Åke tog för SpD och sakade Hj7 från Syd, blev Väst skvisad i lågfärgerna – fast på ett annorlunda sätt än på ditt bord.

Att tänka på


[ Steg för steg | Sök artikel | Vi som vill upp | Hem ]

Avdelare

Copyright © 2017, Scania Bridgekonsult